| A r k i v a l i a |
Tietokanta
Tietokanta sisältää materiaalia jonka Arkivalia julkaisee netissä ja josta saattaa olla yleinen kiinnostus.
Arkivalia lisää aiheita kun niitä sopivasti löytyy.
Kieli, suomi tai ruotsi
Arkistokokoelmat on kirjoitettu suomeksi tai ruotsiksi tai molemmilla kielillä, ensisijaisesti tallentajan ja lahjoittajan kielen mukaan.
Hakuohjeet
Hakukenttään Hae! voi syöttää yhden tai useamman avainsanan. Voit etsiä nimellä ja sanalla. Haussa voidaan käyttää myös avainsanoja ja aihesanoja. Avainsanat voivat olla nimiä, kuten Hindersby tai Lundell, avainsanat ovat substantiivejä, kuten esim. koulu tai torppa.
Alaviivoja käyttämällä on mahdollista etsiä tiettyä sanajärjestystä, kuten Kertomuksia_Lapinkylästä (kirjan nimi) tai Bengt_Welin (tekijä). Sillä ei ole merkitystä, käytätkö haussa pieniä vai isoja kirjaimia.
Det gamla Kyrkslätt
Kyrkslätts hembygdsförenings skrifter. Nr XXIXKlicka vidare och köp boken Läs mera...
Kyrkslätts bibliotek: Läs mera...
Utgiven 2003
301 sidor.
Det gamla Kyrkslätt av Sigbritt Backman och Ingalill Ihrcke behandlar utvecklingen under den förhistoriska och historiska tiden i Kyrkslätt, samt folklivet i äldre tider. Boken omfattar närmare 300 sidor och är rikligt illustrerad med drygt 500 bilder i svartvitt och fyrfärg. Texten kompletteras med talrika fakta- och citatrutor, som ger tids- och lokalfärg, men också presenterar arkivmaterial, som till största delen för första gången publiceras. Människorna i det gamla Kyrkslätt och fakta om deras liv står i fokus. Regenter, godsägare, präster och bönder, lotsar och fiskare, pigor och drängar, torpare, backstugusittare och fattighjon – alla har de på sin tid format sin omvärld under seklernas gång. Boken börjar med Kyrkslätts tidigaste historia – om forntiden vittnar isbillen av älgben från Kauhala samt hällmålningarna vid Vitträsk och Juusjärvi. Historiska händelser, minnesrika platser och uråldriga dokument presenteras i en fortlöpande text, som i stort sett är kronologisk och sträcker sig fram till den ryska tidens början år 1809.
Bokens andra del, ”Glimtar ur folklivet i äldre tider”, beskriver arbetsåret och dess olika sysslor, kläder, inredning och ”maten på mormors tid”, då råddå och skeli på nykter kalv var stora läckerheter. Högtider och höjdpunkter i människornas liv skildras, liksom också dråpliga händelser, som ”ett bröllop utan giftermål”. Seder och bruk, huskurer, onda ögon och borttrollad smörlycka passerar revy tillsammans med tomten, skogsrået och sjörået.
Bokens tredje del beskriver Kyrkslätt från 1809 fram till 1980-talet. Jordbruket förnyas och trädgårdsodlingen blomstrar. Handel, hantverk och industri växer fram i takt med att trafiken till lands, per järnväg och till sjöss utvecklas. Flera färgstarka personligheter, de första folkskollärarna Vik och Winell, den legendariske kommunalläkaren Teddy Biaudet och den driftiga Charlotta Moring presenteras. Dramatiska händelser – Finlands självständighet, krigsåren 1939–1944 och slutligen evakueringen av Porkalaområdet – leder till stora förändringar, och då Porkala återlämnas 1956 börjar ett helt nytt skede i Kyrkslätts historia. Det moderna samhället, präglat av industrialisering och ökad inflyttning, växer fram.