| Arkivalia arkivförteckning |
Arkivförteckningen
Välj "Samling" för att komma till arkivförteckningen.
Nivå 1
Under rubriken Bild är eventuellt en bild införd som belyser arkivsamlingen.
Under rubriken Titel är numret på samlingen.
| Mera information om |
| en samlingen erhålles |
genom att klicka på  . |
Under rubriken Beskrivning är en sammanfattning av innehållet i arkivsamlingen.
Under rubriken Tid är information om vilken tidsrymd arkivsamlingen omfattar.
Nivå 2
Klicka på ett nummer under rubriken Titel för se efter om det finns några objekt införda som tillhör samlingen.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Sökanvisningar
I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med namn och ord. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Nyckelord kan vara namn som Hindersby och Lundell, ämnesord är substantiv som t. ex. skola och torp.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som Det_oförgätliga_Kyrkslätt (boktitel) och Hjördis_Nyman (författare). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Kertomuksia Lapinkylästä
Kirkkonummi; Lapinkylä, Herrla, Tengo, Nummis, Raula, JussilaKirja kuvaa Lapinkylää sen historiallisesta näkökulmasta Kirkkonummella. Vanhoina aikoina oli maatalous kylän tärkein elinkeino. Olosuhteet 1700-luvulla valaisevat kuinka isojakojärjestelyt vuoden 1776 jälkeen alkoivat kiinnostaa kaikkia naapureita. Lapinkylässä oli isojaon aikaan viisi tilaa, Herrla, Tengo, Nummis, Raula ja Jussila, joista Raula jaettiin 1700-luvun lopulla ja Jussila 1800-luvulla . Useimmat kylän kantatilat jaettiin 1900-luvun sekä 1920-luvun aikana siten että muodostui useita pientiloja. Pientiloilla elettiin karjanhoidolla sekä viljanviljelyllä. Talousrahojen kartuttamiseksi oli tapana kesäaikaan vuokrata asuinrakennus kesävieraille. Useat maanviljelijät ryhtyivät 1930-luvulla tomaatinviljelijöiksi. Tätä kesti 1970-luvulle asti kunnes öljynhinnan nousu teki tomaatinviljelyn kannattamattomaksi.
Lapinkylä on ollut myös puuseppien kylä. Puusepänverstaiden teollinen syntyperä 1800-luvulla oli ainutlaatuinen Kirkkonummella. Missään muualla kunnan alueella ei ollut yhtä monta puuseppää. Puusepät asuivat ja tekivät töitä useimmiten samassa paikassa, jonka vuoksi heidän usein vaatimattomat mökkinsä ja verstaansa loivat kulttuuriseudun luonteen ja on ympäristölle tärkeä osa vielä tänäkin päivänä.
redaktör: Baxkman, Sigbritt
utgivare: Kyrkslätts hembygdsförening rf
ägare: Arkivalia
ägare: Kyhf Gillobacka