| Arkivalia arkivförteckning |
Arkivförteckningen
Välj "Samling" för att komma till arkivförteckningen.
Nivå 1
| Mera information om |
| samlingen erhålles |
| genom att klicka på |
Under rubriken Bild är eventuellt en bild införd som belyser arkivsamlingen.
Under rubriken Titel är numret på samlingen.
Under rubriken Beskrivning är en sammanfattning av innehållet i arkivsamlingen.
Under rubriken Tid är information om vilken tidsrymd arkivsamlingen omfattar.
Nivå 2
Klicka på ett nummer under rubriken Titel för se efter om det finns några objekt införda som tillhör samlingen.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Sökanvisningar
I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med namn och ord. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Nyckelord kan vara namn som Hindersby och Lundell, ämnesord är substantiv som t. ex. skola och torp.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som Det_oförgätliga_Kyrkslätt (boktitel) och Hjördis_Nyman (författare). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Långstrand
Kuva Porkkalan vuokra-alueelta. Bild från Porkalaområdet.Kunta Kirkkonummi
Kylä Långstrand
Tilan nimi Långstrand
Tilannevuosi 1931
Omistaja Klara Sundéll
Lisätietoja
LÅNGSTRAND, 4,5 km Kirkkonummen asemalta ja 43 km Helsingistä. Omistajana leskirouva Klara Sundell. Sen ensimmäinen omistaja Olof Olofsson piti tilaa 1540-46. Sen jälkeen se on ollut useilla omistajilla ja suvuilla ja välillä autionakin. Mm. se on kuulunut. Ohman, Ilagerus, Veneman, Hermainen, Thauvonius, Hansson, Bäckman, Castlin ja Engberg suvuille. V. 1884 se siirtyi nykyiselle omistajalle ja hänen miehelleen ja v. 1901 nykyiselle omistajalle yksinään. Pinta-ala 190 ha, josta puutarhaa 0,15, peltoa 88, luonnonniittyä 42 ja metsämaata 59,85 ha. Peltomaa epätasaista multa- ja savimaata. Sen keskellä rakennukset suuressa luonnonpuistossa, ns. Saltfjärdenin rannalla. Saltfjärden on syvälle sisämaahan pistäytyvä, muutaman metrin levyinen meren salmi, joka lopussa laajenee n. 100 — 150 m2:n suuruiseksi lahdeksi. Rakennukset kaikki puusta. Navetta on ns. kellarinavetta. Tilalla harjoitetaan vapaata viljelystä ja jakautui peltoala v. 1929 seuraavasti: 3 ha kesantoa, 0,5 syysvehnää, 0,4 kevätvehnää, 3 ruista, 14 kauraa, 1 ohraa, 0,4 vihantarehua, 1 perunaa ja 64,7 ha heinää. Kotieläimiä: 8 hevosta, 30 lehmää, 2 sikaa, 35 lammasta ja 70 kanaa. Suurimman tulolähteen muodostavat maito, liha, munat ja pellavat, jotka myydään Helsinkiin. Metsä on paperipuita tuottavaa havumetsää.
Lähde
Suomen maatilat, I osa
arkivbildare: Kyrkslätts hembygdsförening rf
fotograf: Myrberg, Carl-Gustav & Kneck, Lars