| A r k i v a l i a |
| Databasen visar lista |
Databasen
Databasen innehåller ett plock ur materialet i Arkivalias samlingar vilka alla har anknytning till Kyrkslätt.
Klicka på Bild, Dokument, Text eller Tryckt publikation och sedan på länken under rubrikan Titel för det objekt du vill bekanta dig med.
Samling: Sortering enligt samling i arkivet (varje samling kan innehålla ett eller flera objekt)
| Mera information om |
| samlingen erhålles |
genom att klicka på  . |
Alla: Alla samlingar och objekt som visas i Katalogen.
Katalogen är förverkligad som ett samarbete mellan Digihem och Webbhuset. Digihem är Finlands svenska hembygdsförbunds satsning på det lokala digitala kulturarvsmaterialet.
Kieli, suomi tai ruotsi
Arkistokokoelmat on kirjoitettu suomeksi tai ruotsiksi tai molemmilla kielillä, ensisijaisesti tallentajan ja lahjoittajan kielen mukaan.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Berättelser från Lappböle
Kyrkslätt, LappböleBoken beskriver Lappböle i Kyrkslätt i ett historiskt perspektiv. I äldre tider var jordbroket den viktigaste näringen i byn. Förhållanderna på 1700-talet belyses ingående med hjälp av storskiftehandlingar från 1776 som visar hur storskiftesförrättning kunde engagera alla grannar. I Lappböle Fanns, då storskiftet förrättades, fem gårdar, Herrla, Tengo, Nummis, Raula, och Jussila, av lika Raula deladesi slutet av 1700-talet och Jussila i början av 1800-talet. I början av 1900-talet delades sedan de de flesta stamhemman i byn så att ett stort antal småbruk uppstod. På småbruken levda man på boskapsskötseloch spannmålsodlimg. För att dryga ut kassan kunde man hyra ut bosdadshuset sommartidtill sommargäster.På 1930-talet försökte sig flera jordbrukaren på tomatodling. Trenden höll i sig intill 1970-talet då odlingen blev olönsam på grund av det höga oljepriset.
Lappböle har också varit snickarnas by. Den snickarindustri som i slutet av 1800-talet uppstod i byn var unik för Kyrkslätt. Ingen annanstans i kommunen har det funnits så många snickare. Snickarna bodde och arbetade vanligen på samma plats vilket gjorde att deras, ofta småskaliga, villor och verkstäder lade sig prägel på kulturlandskapet och ännu i vår tid är ett viktig inslag i miljön.